Guldvänner

Om exakt två veckor börjar jag livet som kadett på försvarshögskolan i Stockholm och som delaktig i försvarsmaktens arbete. Detta innebär att jag får möta en hel del nya människor och skaffa nya bekantskaper. Kanske rentav någon av dom blir en god vän. Jag tycker det är spännande att träffa andra människor. Varje ny människa är som att besöka en ny plats som man aldrig varit på förut. Ett nytt sinne. Nya tankar. Nya perspektiv. Jag får vara en del av den personens liv en stund. Kanske bara några minuter.
Kanske genom hela livet. Man brukar säga att personerna gör platsen. Jag tror att det är helt sant. Annars hade jag till exempel aldrig haft något med min hemstad Sävsjö att göra. Jag bryr mig inte ett dugg om hur staden är upplagd eller utbudet av affärer. Det är människorna här som gör staden intressant. Jag tror självklart att till exempel vyn man får från Mount Everests basecamp över Himalayas ständigt snöbeklädda toppar är imponerande oavsett mänsklig närvaro eller inte men ni förstår nog principen.

Det finns spänningen med att träffa nya personer. Sen finns det dom där riktigt gamla goda vännerna som man alltid kan lita på och alltid är beredd att ställa upp för. Under de senaste åren har mina sociala aktiviter ofta gått ut på att lära känna nya människor, men under somrarna har jag återgått till hemstaden och träffat gamla vänner så mycket som möjligt och kommit att uppskatta det mer och mer. De där man känt sedan låg-och mellanstadieperioden. Man känner varandra utan och innan. Det behövs inget socialt spel, inga isbrytare, ingen startsträcka. Man kan gå rakt på sak om någonting behöver pratas om. Eller så kan man bara vara, slappna av och ha kul tillsammans. Det här är guldkorn i mitt livs skattkammare så att säga. Oerhört värdefullt! Jag tror att du också har den här kanske dryga handfulla personerna som du upplever som riktigt nära. Se till att vårda dom relationerna och du har en god grund när det hettar till i livet. Stay black niggas'